Dagarna går i superfart och jag gör mitt bästa för att hänga med och ta in så mycket som möjligt! Hundarna har fått sin plats i lärarnas hundstall, och jag har inrett med ny dyna, filtar och lite av deras grejer. De har också en rasthage, men Pax fattar sig inte riktigt på hur man tar sig ut och in genom luckan ännu, men det kommer nog!Det är super att kunna ha med hundarna på jobbet, och perfekt för mig att komma ut på en rastrunda på lunchen och piggna till!  

Va!?!? Har du också ett ben!?!?!

Detta är baaara mitt! 

Igår tränade vi en sväng på en fotbollsplan, Lotus fick framptsändade, kryp och ett lååångt fritt följ, samt nose-touchträning. Allt gick ganska bra, och på slutet när han var ganska vild efter klickertränandet fick jag till två fina inkallningar där han tog i massor redan från start-kalas!

Pax satt uppbunden och sålänge vi tränar lugnt och inte har för kul är han tyst och lugn, men så fort Lotus har för roligt gapar han som en fiskmås! Till sist gav han upp och lade sig ner, men detta måste vi fortsätta träna på, då han har ganska lätt att ta till gapande då han blir lite frustrerad.

Pax fick klickerträning, och nu har vi fått till snabba lägganden, hopp-stå och lite nose-touchträning- allt utan kommandon då förstås! Tack Malin och Maja för att ni fick mig att börja med hopp-ståt mot mina principer, nu fungerar det toppen!

Mr Schneebly med fina öronen!

Satt och funderade över att man har så himla lätt för att ignorera sin hunds tillkortakommanden, och bara se fördelar. Om sedan någon säger nåt om hunden (alltså till personen) blir man fly förbannad och väldigt förorättad, och argumenterar emot. Självklart har alla hundar bättre och sämre egenskaper, ibland grundade på olika åsikter och ibland grundade på att det faktiskt är så det ser ut. En hund som har mycket (för mycket?) reservation tenderar ju att visa detta mot folk överlag samt att det är ganska tydligt på MH och kanske till och med yttrar sig i hanteringsproblem och vid tex tandvisning i Lk1. Att det kanske inte är ett PROBLEM för just den ägaren må så vara, men överlag är väl inte det någon önskvärd egenskap?

Jag vill ha glada, pigga, sociala hundar, detta har lett till att min hund kallats stressad och dampig. Där tror jag en del har problem med att skilja på stress och ett visst temperament, en hund kan ju fara runt väldigt mycket utan att den för den delen är stressad. Att min hund haft damp (och fortfarande har till viss del...) är jag den första att erkänna, att det kan vara negativt sticker jag heller inte under stol med. Ska man inte jobba mycket med sin hund räcker kanske ett lugnare temperament, mindre egen vilja samt mer förarvekhet. På samma sätt kan man ju vara utan en ferrari om man ska använda bilen till att åka och handla med, och hellre kanske skaffa en volvo? Det jag eg vill säga är att alla egenskaper kan vara positiva och negativa beroende på vad hunden ska användas till, men att vara så naiv att man försvarar hunden i alla lägen och vägrar erkänna/inse att hunden faktiskt har negativa egenskaper är bara korkat! Både för hundaveln i stort, för sig själv och inte minst för hundens skull!