Satt och funderade igår på vad man egentligen menar med begreppet "aktiv sällskapshund". Anledningen till att jag undrar är att jag har människor i min närhet som har köpt hundar av raser som tollare, aussies och rottisar med deklarationen "aktiv sällskapshund" från sina uppfödare.

Och man börjar bara undra...

Begreppet "aktiv sällskapshund" för mig innebär att man har valt en hund i rasgrupp 9 och använder den här hunden för hundsport, t ex agility eller spårar nån gång i veckan, samt att hunden är med på de allra flesta aktiviteter ägaren gör. Jag anser nämligen att även en sällskapshund behöver få jobba med hjärnan, även att det kanske inte behöver betyda avancerad lydnadsträning varje dag. För mig är en tollare absolut ingen "aktiv sällskapshund", vad jag anser om aussies som sällskapshundar vet ni redan, och rottisar? HALLÅ? Hur får man en ras som rottweiler att vara en sällskapshund? Jag fattar inte!

Jag förstår att många människor har det jobbigt med sina hundar när man köper sig en "aktiv sällskapshund" som visar sig kräva många timmars träning för att må bra. Så länge som människan som köpt hunden är villig att lägga alla dessa timmar på hundträning så är det väl helt OK, men om det inte är fallet måste man tänka på vilket hemskt liv som ligger framför den stackars hunden! Tänk att alltid känna dig full av energi och spring i benen och vara totalt oförmögen att slappna av och bara ligga stilla, att vara så rastlös så att det bara spritter i kroppen och den enda feedback du får av "den som bestämmer" är irritation över att du inte ligger stilla inomhus! Många säger att det omplaceras för mycket hundar i Sverige, men jag säger snarare tvärt om- det omplaceras alldeles för lite! Alla de som köpt fel hundras och inte vill ta det stora ansvaret borde omplacera både för sin egen och inte minst för hundens skull!

Många av de hundar som gapar, stressar omkring inomhus, drar hysteriskt i kopplet, revirpinkar överallt och ingenstans och bara är allmänt jobbiga skulle säkerligen bli trevliga hundar med rätt mängd träning. Det krävs flera, flera timmars hängiven träning/motionering i veckan för att en hund av t ex en bruksras ska bli nöjd och harmonisk. Jobbigt? Ja ibland, när man är sjuk och bara vill dö så fort man ens tänker på hundträning så är det jävulskt jobbigt att släpa sig ur soffan, men man bara gör det ändå- FÖR HUNDARNAS SKULL!

Om man ska ha en bruksras eller en vallhund eller en arbetande jakthund för den delen så måste man inse att det bara är att bita i och ge hunden den aktivering som den behöver. Alla behöver inte en så aktivitetskrävande ras, ska man bara köra ex rallylydnad två gånger i veckan kanske det duger gott med en enklare, mindre krävande ras?

Jag älskar snabba bilar! En Ferrari eller en Lotus, eller en Lamborghini med en vrålande motor och kapacitet att köra riktigt, riktigt snabbt är en dröm för mig! Men ska man ha bilen till att puttra omkring hyfsat lagligt fram och tillbaka till jobbet, gymmet och affären då och då så behöver man inte ett vrålåk med hundratals hästkrafter, utan då duger det kanske med en pålitlig Peugeot från -98???

Mitt alldeles egna vrålåk!

Jepp, nu börjar det bli dags! Jag planerar för fullt för att så småningom få komma ut på 2011 års första tävling! Lägre sök eller högre spår är frågan! Båda förmodligen snart, vi börjar känna oss redo! I högre har vi fortfarande liten filande kvar på framåtsändandet, samt lite småfix med några andra moment i stil med- jag vill ha honom en dm längre bak på krypandet...Varför? För att jag kan! Ha ha ha jag är lydnads-skadad! I söket har han ju springandet klart för sig, inga problem att gå tomt och lydnaden sitter som en smäck. Bara helt dolda (helt nedgrävda) figgar kvar som måste testas i lite fler situationer, annars är allt lugnt!

Men Pax går det faktiskt fort framåt just nu, han lär sig saker på löpande band, och nu kan han både sätta sig och lägga sig under gång den lilla rackaren! Annars ligger vi lågt med moment-tränandet, allt sker med flyingstart så att vi ska slippa få ljud med oss, vilket har visat sig funka t 99%. När vi väl tävlar så ska vi inte ha 5:or på allt pga ljud i alla fall! Sen ska vi ju lösa det där med skotten...Idag har det skjutits och sprängts som satan i närheten av skolan, och ingen spec. reaktion alls. Skönt! Vi ska åka t skjutbanan endera dagen och hoppas på att de är där och skjuter då så vi får träna!      

Jag har lyckats glömma min kamer hos mamma, så jag får bjuda på vinterbilder från Tina ist för vårbilder härifrån, snopet!

Brunbjörnen-liiite större, liiite ståtligare! 54 cm hög och 19.5 kg tung!

Mammas Lotus-Loppa!

Jajjemen! Idag hämtade jag min One-Piece på Posten, och det måste jag tala om att har ni ingen-KÖÖÖÖÖP! Det är det bästa mysplagg jag någonsin ägt (och jag är något av en mysplaggsspecialist, öööh okej, plaggspecialist) och den kommer åka med på alla läger, övernattningar, hundtävlingar osv som vi ska på!

Förra helgen var det sök-debut för säsongen får vår del, och vilke debut sedan! Lotushunden går som en klocka, och så har vi tränat markeringar en hel del vid sidan av. Det inträffade dock en liten incident, och det blir lätt så när man hela tiden håller 200 knyck och vägrar bromsa, så Lotus har haft tratt den här veckan...Jag hoppas dock att det lilla skavet på trampdynan torkar ut nu så att vi kan köra igen på lördag. Då ska vi verkligen testa djuret, så blir det (förhoppningsvis) att anmäla till lägre sök sedan- TJOHOOO! Pax var som Pax är- milt förvirrad från och till. Vi ska backa till enklare övningar nu och bara köra på system ett tag, för där är det långtifrån klart. En positiv sak var att det sköts en massa under träningen, och han reagerade knappt så det känns positivt. Häromdagen sköt någon av eleverna dessutom en tjutraket på skolan när vi var ute på lunchprommis och visst stannade han upp men ingen panik där inte, så kanske kanske!

Under den här veckan har det bara blivit lugna koppelpromenader pga Lotus tass, och Pax har fått lite lydnadsträning inomhus. Det går bara fint, men det är långtifrån klart där också. Man får skynda långsamt med lillkillen, för han har inte alls samma enkelhet i att lära sig som jag upplevt med Lotus. Vi skulle kört agility både idag och igår, men efter ett plötsligt snöfall igår är det en massa vatten och väldigt slirigt på agilityplan, så det får vänta. Iom att han alltid går för fullt vill man ju inte chansa. I helgen blir det alltså sök på lördag och kanske spår på söndag beroende på hur Lotusens tass artar sig!

Mattehjärtat!

  Vild och galen och så himla vacker!