Då det privata livet är mer eller mindre ständigt kaos är det skönt att ha fungerande hundträning att glädjas åt. Båda pojkarna går mer än bra i söket just nu, Lotus verkar ha fattat att matte faktiskt ALLTID bestämmer (åtminstone i sökrutan) och har slutat sura ur när han inte får som han vill. Vi har också ökat på mellanrummet mellan skicken, och han är lika säker på figgar som innan, inga problem där alltså. Nästa steg, på lördagens träning är att lägga ut fler figgar innan, och se lite vad som händer, vi får väl se!?!? Han har dessutom markerat mycket fint med lösrullen nu, och verkligen kollat av att där finns figge innan han dragit iväg, så jag hoppas att det håller i sig!  

Pax går rakt och fint som aldrig förr, och gör jättefina flying-skick. Att alltid slå framåt går hyfsat, men det behöver vi jobba på fortfarande. Markeringar testade vi sist och det funkar fint det också, så vi ska fortsätta träna ett par stycken varje pass, och på promenader och så i skogen ska han få ha rullen på sig, som tillvänjning. Jag tänker också lägga in något tomslag med flit och vara noga med att belöna dessa redan från början.

Spåret med Lotus går över förväntan! Påsläppet klyddade som satan ett par gånger, och han for som en skållad råtta fram och tillbaka, men det stryrde jag upp snabbare än jag trott. Nu har vi fina utgångar med härligt drag i linan, kolla av spåret ett par steg och sen full sula- precis som det ska vara med andra ord! Elitpinnarna bara trillade med i den goda träningsandan, och nu känns han sjukt säker på pinnar också. Kul att det går så bra nu när vi faktiskt har flera tävlingar inplanerade!

Med Pax så går spåret sådär- Bitvis sjukt bra, med härligt drag i linan och fint fokus, och bitvis ser det ut som kattskit. Jag kan dessutom inte alls läsa honom som jag kan med Lotus, utan han ser lika engagerad ut hela tiden, fast på fel saker då förstås. Emellanåt glömmer han helt av vad han gör och springer runt och lajar istället, nä jag blir inte klok på den där hunden alltså!

Det som är mest trist är att vi inte hinner med agilityn alls. Jag har dessutom ingen lust med agility, ingen alls faktiskt. Det är så jäkla synd, för Pax är sjukt bra på agility...Finns det nån som bara vill köra agility dagarna i ända med min lilla hund så är ni hjärtligt välkomna att höra av er  

Den lilla hunden när han verkligen var liten  

 

Mia

13 september 2012 10:38

Gött med bra träningar, heja heja!! Du får hyra in någon duktig liten agilitymänniska som köööör med Pax, så kan du bara vara sån där flashig ägare som man ser i hästvärlden, som bara glider omkring i dräkt och hatt och lyxar ;)!

http://k9konsulten.wordpress.com

 

Suzan

13 september 2012 11:09

Härligt när det funkar! När jag har min nästa valp kommer jag verkligen att satsa på det här med söket redan från början. Nikki har lite svårt att lämna matte, men det är helt och hållet mitt fel, jag har varit alldeles för noga med kontaktövningar och inte alls tränat på att jobba en bit från matte. Nu funkar ju söket hyfsat bra ändå men det hade varit så mycket lättare om jag hade tänkt på det här mycket tidigare. Hon var ju inte tänkt att bli en sökhund men det är ju såååå roligt.

 

Marie

13 september 2012 11:10

Härligt att brukset går så bra:-) Hoppas du hittar någon "agilityfreak" som vill köra fianste Paxen.

http://www.123minisida.se/Minos

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Regnet har fallit evist i många dagar nu. Blåsten har liksom svept över, under, genom oss som envist kämpar emot varje impuls att stanna inomhus i värmen, krypa ner i sängen; bara femton minuter till. Vi är de som aldrig viker ner oss, som alltid väg...

  Bevis för godkänd testledarutbildning! Ett av mina största intressen inom hunderiet (förutom att träna och tävla min egen hund) är hundars mentalitet. Jag hade turen att börja vara aktiv på en klubb där det var många likasinnade, vilket ledde ...

När jag börjar pyssla med saker, oavsett ifall det är hunden eller annat, så finns en viss tendens till att jag utvecklar någon slags form av mani. I somras målade jag min första tavla någonsin, en världskarta som min syster skulle få då hennes ex to...

Jag skulle vilja säga att jag är en ganska så cool person, som inte känner mig speciellt nervös i negativ mening gällande nåt (förutom röntgen) hundrelaterat. Alltså; tävlingar och såna saker får mig bubbligt förväntansfull, säkert delvis på grund av...

I hela mitt liv har jag varit en nästintill orimligt morgonpigg person. Nästan så störig att en bara vill klippa till för att få hejd på personen som kvittrar ”GODMORGON” klockan 05.00  för att sedan studsa upp ur sängen, kränga på sig kl...