Ett par veckor innan kursstart dimper det ner ett mail i brevlådan. Kurslista. Man kan få reda på vem som ska gå kurs (både namn och personnummer!) vad hunden heter, är för ras och huruvida de betalat sin kurs eller inte. När man börjar planera kursen har man lite ångest, för även om kursen i sig ”bara” tar några timmar i veckan i anspråk så ska det göras en plan, läsas igenom regler, funderas en gång extra, maila studiefrämjandet för att registrera sin kurs, skicka ut en kallelse till kurserna och sedan är man ganska klar för att sparka igång. Jag gillar att vara förberedd innan jag startar en kurs och även ifall man kan hålla de flesta kurser på rutin så vill jag vara väl förberedd med tanke på att deltagarna har köpt ett gäng timmar av min tid. Under kursens gång får man sedan vara beredd på att ändra om i planeringen, ställa upp på extra träningstillfällen om någon är sjuk (för att man vill att alla ska ha samma möjlighet att få ta del av innehållet) och förutom detta ska det styras med administrativa grejer såsom betalningar och listor. 

I det stora hela är ideellt arbete stundtals ganska jobbigt, då man inte bara kan välja att göra de saker man faktiskt tycker är roliga (träna hund). På köpet får man dessutom en massa andra uppgifter som man kanske inte är helt road av. Vad sägs om att städa stugan? Jag menar, jag har ju inte speciellt svårt att hinna med att städa hemma, så en liten städrunda på klubben är väl bara toppenkanon? Om nu inte städrundan är nog, så ska man dessutom ställa upp på tävlingsverksamheten, och då kan det ingå att lägga spår kl 05.00 en söndagmorgon (och sedan vara beredd på en ev.utskällning av den tävlande framåt 9-hugget!), eller stå ett par timmar ute, i snålblåst och ösregn och skriva ner kommentarer om ett ekipage som inte ens verkar gilla att vara på plan? Eller kanske sitta i någon form av sektor på klubben, ansvarig för att anordna aktiviteter som 1. Antingen är för få eller 2. för tråkiga eller 3. alldeles för dyra? Jag vill också hellre lägga ALLA veckans timmar på att träna min egen hund, hänga med mina träningskompisar eller då och då hinna iväg på helt ohundiga aktiviteter. Jag vet att det jag INTE gör på klubben måste någon annan göra, och på klubben i Kalmar jobbar Nån Annan för närvarande inte alls…

Man kan ju undra varför man väljer att jobba ideellt inom en förening när det verkar som att det endast är negativt? Ja, det kan man faktiskt fundera på! Jag är uppväxt med ideellt arbete då min pappa varit handbollstränare åt mina småsyskon och jag själv varit ungdomsdomare och ungdomsledare samt stått i kafeterian för att finansiera handbollsläger och cuper. Jag har alltid triggats av att vara duktig på något som intresserar mig, och gärna sökt extra kunskap utanför min egen comfort zone. Utmaningar är det bästa jag vet, och utbildning oavsett vad det nu gäller är nästan alltid en utmaning alltså även det något som passar mig. Jag säger ofta att lärare blir de som gillar att höra sin egen röst, men är man då dessutom instruktör på sin lediga tid så är man nog jäkligt nöjd med rösten! Eller döv? 

Många säger att ”de inte har tid” att hjälpa till med olika sysslor på klubbarna runtom i landet. Det mystiska är att samma människor ofta förväntar sig att deras önskemål gällande kurser (sort och tid) ska anpassas efter dem, att de ska kunna tävla när de vill och att andra på klubben ska hjälpa dem vid ex öppen träning. Vem har egentligen tid idag? När man gör något för sin egen personliga vinnings skull och som inte är inkomstbringande så känns det ofta som att man saknar tid. För mig ger instruktörsarbetet så hemskt mycket tillbaka i form av peppiga och glada kursare, nya infallsvinklar och mer kunskap i ämnet hund att det är värt den kostnaden det faktiskt är att arbeta ideellt i en klubb. De klubbar jag varit aktiv i har varåt väldigt bra på att visa uppskattning för de som engagerar sig, men jag vet att det inte är lika vanligt på alla klubbar. 

Vad vill jag egentligen säga med den här texten? Vill jag framhålla mig själv som någon form av helgon som ställer upp såååå mycket för klubbens skull? Nä, jag vill att ni gnällrövar som gnäller över att kurser inte blir av, att ni fått vänta innan ni fått gå kurs, att det var för många anmälda till MH/MT så att ni inte fick plats, att ni blev bortlottade på tävling, att ni inte får vara med i den eller den gruppen och träna osv tänker efter lite. Innan ni själva vill lägga ner X antal timmar/vecka på att göra saker gratis och för någon annans skull kanske ni ska hålla er lite lugna med kritik?

Trots allt som är trist, jobbigt och tungt med att arbeta ideellt har jag fått så hemskt mycket tillbaka, och trots att jag själv betalar för resor fram och tillbaka är det bara så himla mycket värt lite ångest och mycket fix och trix. Det finns ett gäng till som jobbar hårt med arbetet ute på våra klubbar och de ska ha all credit i världen. Tänk så mycket jag lärt mig utav er och tänk så många roliga timmar vi har spenderat ihop! Och förresten, alla mina positiva och härliga kursare; ni har lärt mig så jäkla mycket! Tänk vilken ovärderlig kunskap jag har fått genom er, det är värt all kursstartsångest i världen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Regnet har fallit evist i många dagar nu. Blåsten har liksom svept över, under, genom oss som envist kämpar emot varje impuls att stanna inomhus i värmen, krypa ner i sängen; bara femton minuter till. Vi är de som aldrig viker ner oss, som alltid väg...

  Bevis för godkänd testledarutbildning! Ett av mina största intressen inom hunderiet (förutom att träna och tävla min egen hund) är hundars mentalitet. Jag hade turen att börja vara aktiv på en klubb där det var många likasinnade, vilket ledde ...

När jag börjar pyssla med saker, oavsett ifall det är hunden eller annat, så finns en viss tendens till att jag utvecklar någon slags form av mani. I somras målade jag min första tavla någonsin, en världskarta som min syster skulle få då hennes ex to...

Jag skulle vilja säga att jag är en ganska så cool person, som inte känner mig speciellt nervös i negativ mening gällande nåt (förutom röntgen) hundrelaterat. Alltså; tävlingar och såna saker får mig bubbligt förväntansfull, säkert delvis på grund av...

I hela mitt liv har jag varit en nästintill orimligt morgonpigg person. Nästan så störig att en bara vill klippa till för att få hejd på personen som kvittrar ”GODMORGON” klockan 05.00  för att sedan studsa upp ur sängen, kränga på sig kl...