När man håller kurs på BK har man förmånen att möta många olika ekipage, med många olika förutsättningar som tränar mot olika mål; men ett generellt önskemål oavsett nivå är att hunden behöver lära sig att hålla fokus och inte störas av annat.  Man efterlyser den där ”bubblan” som man vill försätta sig och hunden i lagom till tävling…men man hamnar liksom aldrig där och upplever att hunden trots träning, aldrig riktigt är ”med” på riktigt. 

I det läget kan man störningsträna hunden exakt hur mycket som helst utan att få de resultat man vill ha och slutsatsen blir då att man har en hund som har oerhört lätt att störas av omgivningen.Det kan vara en del av problemet, men det absolut största problemet är att hundar som störs av omgivningen många gånger har ägare som gör precis detsamma. Jag vet; för jag har varit PRECIS en sån hundägare som förutom att hålla ordning på hunden och mig själv på plan dessutom försökte mig på att höra varenda ljud som sades i publiken, hålla kontroll på alla skällande hundar som vistades runtomkring och ryckte till hejdlöst av minsta lilla oväntat ljud. Den som behövde störningstränas (förutom hunden som till en början var hejdlöst utåtagerande) var mestadels jag själv! 

Hur gör man då för att träna sig själv till att stänga allt brus ute? 

Man måste vara lite mer kreativ än när det gäller att träna hunden, eftersom vi tyvärr är bättre på att förbereda oss på ”att nu kommer någon att försöka störa mig”, men jag började steg 1 med Trashtalk. Övningen går ut på att jag ska kunna gå fritt följ enligt en tävlingsledares kommandon medan ett par kompisar står vid sidan och snackar skit om mig. Om man klarar det börjar ”trashtalkarna”haka på mig och kan således vara både bakom, framför och i vägen för mig medan min enda uppgift är att hålla fokus på tävlingsledarens kommandon. Och hörrni; det ser sjukt roligt ut på håll MEN det är okej att springa omkring på plan utan hund med ett gäng idioter som snackar skit, kastar saker och krälar på backen runt omkring er; hundmänniskor är faktiskt VÄLDIGT toleranta mot konstigheter!

När jag klarade detta lade jag på nästa svårighet- ta med hunden och gör precis samma sak! Här gäller det att vara ärlig mot sig själv; klarar du inte av att göra detta med hund så ska du backa i träningen! Hunden ska ALLTID få en positiv erfarenhet av att koncentrera sig och fortsätta jobba trots störning, annars kommer den till sist bojkotta sin kassa husse/matte totalt… Klarar man ”trashtalkarna” med hund kan man lägga på kast av leksaker, hundar som springer runt, hoppar, skäller, människor som kryper på marken och så vidare. Be dina kompisar ta till det som krävs för att försöka störa dig, och hunden blir ju automatiskt störningstränad under tiden: WIN-WIN!

Det jag upplevde som jättesvårt var när mina kompisar ropade mitt namn ”mitt i” när jag höll på med något moment och jag INTE hade nämnt nåt om störning ens den träningen. Då kunde jag bli nästintill förbannad- för VAD kunde vara så viktigt att de gapade trots att jag var upptagen?!?!

I kombination med övningar vi kunde ha som uppvärmningsrutin (som var enkla för både mig och hunden) hjälpte detta mig väldigt mycket med att slappna av trots störningar och ge mig möjlighet att orka fokusera på det som faktiskt är viktigt. För att tycka att det är roligt att träna framför andra och sen kunna tävla utan att behöva oroa sig för att hunden ska sticka som en avlöning så krävs att både du och hunden är åtminstone 99% fokuserade på rätt saker. En lagom dos nervositet är bara nyttigt för prestationen: och lite fjärilar i magen har ju ingen dött av?