Fraggelbloggen

Direktlänk till inlägg 16 februari 2016

Sjukskrivning- Schmjukskrivning

Av Liza Hasselquist - 16 februari 2016 16:01

Jaha. Så var det ett faktum. Jag är en odugling!


Innan krocken i nov 2013 hade jag inte haft en enda sjukdag sedan jag började jobba 2006. Alltså under tiden jag har heltidsjobbat. Innan hade jag haft en sjukdag på alla lov och extrajobb jag haft sedan jag var 14. Jag minns att jag fick stanna hemma en dag från mitt jobb som lantbrevbärare då jag hade fått kräksjukan. Att jobba som lärare och då oftast ibland de eleverna som av andra lärare upplevts som ”jobbiga” och ”krävande” utan att bli sjuk nog för att stanna hemma (med gott samvete) och utan att bli såpass tokig i skallen att man blev hemskickad är nog en ganska bra bedrift. Eller så har jag varit tokig hela tiden…Tydligen var jag He-Man förr. Det gick över!


Allt sedan krocken har jag kämpat en hel del med ständig värk; från whiplash i nacken vilket strålar ut i axlarna och gör att jag inte kan lyfta armarna högre än 90 graders vinkel ut från kroppen och som leder till en helvetisk migrän med yrsel, synrubbningar och kräkanfall. I ryggen har jag en mängd olika misstänkta diskbråck eller buktande diskar eller olika konstigheter på ryggraden; men inget som kan förklara varför jag stundtals har för ont för att ens få på mig byxor på normalt sätt, utan måste kålmaska mig in i dem liggandes på sängen. Jag har utstrålande smärtor ner i benen och känselbortfall ner till lilltån på höger sida, på vänster är det bättre, marginellt i alla fall. Trots högsta dosen av de läkemedel som jag kan ta (de flesta funkar inte då jag antingen blir sjösjuk bortom rimlighetens gräns eller inte hittar hem efter en vanlig hundpromenad runt kvarteret) så blir det i perioder något bättre. Sedan jag bröt röven har det blivit ”något sämre”. Läkaren misstänker någon form av läckage av vätska ur nån disk, men med en överhängande risk för att jag blir självlysande av alla röntgen-besök så tänker man sig att avvakta med det och se ifall ”det går te sig”. Jag förstår dem. Med alla prover tagna för alla möjliga autoimmuna sjukdomar, läkarbesök i parti och minut, fyra besök för MR, besök på smärtklinik, Multimodal RehabiliteringsTeam, ortopedbesök, skutt och hopp i varmvattenbassäng, akupunktur, tryckbehandling och massage så börjar alternativen minst sagt sina. Min läkare tyckte att det var dags för sjukskrivning, i alla fall halvtid och fram till sommarlovet medan den här envisa odugligen tyckte att 25% fram till sista mars räckte som en smakstart. En jävligt bitter smakstart.

 

Så. Där är vi nu. Att bli ofrivilligt sjukskriven är som en smäll i solarplexus. Jag som alltid orkat att jobba dubbelt, plugga 100% och jobba 100%, plugga, jobba och hålla kurser och träna hund och baka och renovera och pyssla och styra och hjälpa andra när det har behövts… Plötsligt är det jag som behöver en massa och det är verkligen inte en angenäm känsla. Jag vill med detta inlägg inte ha några sympatier eller glada hejarop om att ”Det blir snart bättre”. Det jag vill är att förklara vad som händer, så att ni vet och så att jag slipper att berätta för en och en i taget. Jag är faktiskt vansinnigt trött på att prata om nack-rygg-rövjäveln, så jag kommer inte att göra det nåt mer. Jag är klar med det!

 

När man är 33 år borde man kunna få välja sånt här själv. 

Tydligen inte. 

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Liza Hasselquist - 10 oktober 2016 12:23


Regnet har fallit evist i många dagar nu. Blåsten har liksom svept över, under, genom oss som envist kämpar emot varje impuls att stanna inomhus i värmen, krypa ner i sängen; bara femton minuter till. Vi är de som aldrig viker ner oss, som alltid väg...

Av Liza Hasselquist - 6 oktober 2016 10:35


  Bevis för godkänd testledarutbildning! Ett av mina största intressen inom hunderiet (förutom att träna och tävla min egen hund) är hundars mentalitet. Jag hade turen att börja vara aktiv på en klubb där det var många likasinnade, vilket ledde ...

Av Liza Hasselquist - 5 oktober 2016 12:33


När jag börjar pyssla med saker, oavsett ifall det är hunden eller annat, så finns en viss tendens till att jag utvecklar någon slags form av mani. I somras målade jag min första tavla någonsin, en världskarta som min syster skulle få då hennes ex to...

Av Liza Hasselquist - 3 oktober 2016 12:02


Jag skulle vilja säga att jag är en ganska så cool person, som inte känner mig speciellt nervös i negativ mening gällande nåt (förutom röntgen) hundrelaterat. Alltså; tävlingar och såna saker får mig bubbligt förväntansfull, säkert delvis på grund av...

Av Liza Hasselquist - 27 september 2016 15:37


I hela mitt liv har jag varit en nästintill orimligt morgonpigg person. Nästan så störig att en bara vill klippa till för att få hejd på personen som kvittrar ”GODMORGON” klockan 05.00  för att sedan studsa upp ur sängen, kränga på sig kl...

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15 16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2016 >>>

Kategorier

Senaste inläggen

Real Sugar

Sugarwind's

Lotus valpar

Länkar

Arkiv

Sök i bloggen

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se