Fraggelbloggen

Alla inlägg under september 2016

Av Liza Hasselquist - 27 september 2016 15:37

I hela mitt liv har jag varit en nästintill orimligt morgonpigg person. Nästan så störig att en bara vill klippa till för att få hejd på personen som kvittrar ”GODMORGON” klockan 05.00  för att sedan studsa upp ur sängen, kränga på sig kläder medan kaffebryggaren laddas och sätts på timern, innan vederbörande skuttar i skorna och ut på en uppfriskande morgonpromenad. 

Nuförtiden är det en något mer sliten kvinna som mer rullar ur sängen och direkt i byxorna pga stelheten som gör att armarna alltid känns för korta eller ryggen för lång. Jag antar att med stigande ålder (och stigande behov av en allt större dosett för att hålla reda på den dagliga dosen dödspiller) så kanske entusiasmen avtar något, men jag är fortfarande sådär orimligt pigg och peppig efter bara några minuter på rätt köl, och det förstår jag att vissa människor kan ta illa upp av, där de själva lunkar fram i ett halvsovande, nästintill zombieliknande tillstånd, i mörkret halvt om halvt ute i skogen.


Hur det nu är; mellan 05.15 till 06.15 möter jag väldigt sällan någon som är ute och rastar sin hund. Fräck och jag har alltså stigar och småvägar för oss själva så vi brukar passa på att röja av oss en del energi med hjälp av en del lek och en del ”träning” som inte är beroende av att en kan se hunden sådär väldigt väl, förutom möjligen med risk av ev EPanfall pga blinkhalsband.

I morse var inget undantag, utan vi stojade en del medan vi arbetade oss hemåt, solen hade börjat gå upp och dragningen mot morgonkaffet hade kopplat mig i sitt grepp. När vi har ca 10 min kvar av promenaden tvärnitar F precis runt en krök och jag hör en person ropa: Kalla in din hund! Nu behövdes det ju inte kallas så mycket för F var redan framme vid mig och tiggde godis efter en mycket väl genomförd skvallring, men jag kopplade ändå upp honom innan jag fortsatte. I mörkret på vägen sådär 50+ meter bort ligger en stor svart hund, och det är en liten blond tjej som håller i kopplet. När hon ser mig ropar hon; ”Kan du ta din hund och gå åt andra hållet?” 


Detta utspelar sig på en grusväg, meg ganska tät skog på båda sidor av vägen. Det är fortfarande förhållandevis mörkt ute och mellan träden är det definitivt fortfarande mörkt. Jag gör en snabb kalkyl på hur långt jag har hem åt respektive håll innan jag svara : ”Nej tyvärr är det alldeles för långt hem åt det hållet så jag hinner inte”. Här får jag för mig att hon tänker flytta sin hund; men eftersom hunden har sele på sig och är hyfsat ovillig till att röra sig överhuvudtaget så kan hon inte flytta hunden, varpå hon ropar ” Ja ja, min hund är SUPERRÄDD för andra hundar och människor och bits och så, så ska du gå förbi här får du gå långt ut i skogen”. Händer sånt här dagtid kan en ju skratta åt eländet och skutta ut i skogen för att passera; men klockan 05.55 har inte ens jag någon lust att varesig bli hotad eller lalla runt mitt ute i skogen, varpå jag säger; ”Ja ELLER så flyttar du din hund till skogskanten så att jag kan gå förbi”. Hennes hund har nu börjat morra och hon ropar: Men du verkar liksom inte fatta nånting, min hund är RÄDD för andra hundar, hur svårt ska det vara att visa hänsyn när man håller på att träna sin hund! Jag har dessutom problem att hålla honom om andra hundar kommer nära.” 

Vid det här laget är jag arg som en bålgeting, men inser att jag inte kommer att kunna prata den här människan tillrätta. Hunden ligger fortfarande som en padda mitt i vägen och ömsom morrar ömsom skrikvrålar. Jag ser att tjejen får hålla i för kung och fosterland, men eftersom jag inser att ifall jag vänder kommer jag inte hinna till jobbet i tid säger jag högt: ”Håll i hunden, vi ska förbi!”

När vi kanske är 15 m från hunden skriker tjejen så; Ta din jävla hund och gå åt andra hållet sa jag, kärringjävel, annars släpper jag kopplet”


Alltså; när blev det en skyldighet för mig att ta hänsyn till att andra tränar sin hund genom att:

Ha hunden liggande mitt i vägen utan reflexer eller lampor.

Definitivt inte flytta på sin egen hund för att kunna öka avstånd till det som skrämmer hunden. 

Ha hunden i sele så att ägaren inte orkar hålla sin hund, för att det är ju snällt mot hunden med sele. Strypkoppel kan ge hemska skador!

Låta sin hund bete sig illa mot en annan hund (och människa). De får de bara ta, för vi tränar liksom!

Projicera sina problem på någon annan, sedan klandra någon för att den inte löser problemen. Gärna högljutt och aggressivt. 


Nä, tyvärr alltså! Jag tänker verkligen inte ta över någons bekymmer. Jag underlättar gärna när det passar, men jag tänker inte komma sent till jobbet pga att jag ska gå omvägar runt andras hundar! Någonstans får det finnas en gräns; var och en får ha ansvar för sin egen hund. Belasta inte andra med att kräva att de ska flytta på deras hundar för att du själv inte ”vill” använda stryp eller halti. I min värld får du använda det som krävs för att du ska kunna kontrollera din egen hund och hålla den från att ställa till det för sin omgivning. Jag är totalt ointresserad av att någon ska använda min hund som ”träningsredskap” och utsätta min hund för risker utan att någon berättar det för mig. 

 

  

Den här lilla!      

ANNONS

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2016 >>>

Kategorier

Senaste inläggen

Real Sugar

Sugarwind's

Lotus valpar

Länkar

Arkiv

Sök i bloggen

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se